178

()}k[  DKN  OFFKXTLICA  FÖIIBHIIKNINOKN'.

livarje  ar  alt  mindre,  hvarför  ja|^  här  endast  vill  redogöra
  for  livad  därnied  fòrstâs.  Yanligen  begagnas  ordet
doniän  endast  om  statens  fasta  egendoin,  soin  läinnar
inkomst.  Jordbrnksdoinänerna  ntgjorde  fordom  statens
fbrnäinsta  inkoinstkälla.  Svenska  statens  doinäner,  hvilka
ntgöras  af  jordegendoinar,  luis,  Sala  silfvergriifva  samt
lisken  och  skogar,  nppskattades  ar  1882  tili  ett  värde
af  143,()7ü,000  kronor  och  inbringa  arligen  omkring  4
ft  5  millioner.
Skatterna  indelas  i  direkta  och  indirekta.  De  direkta
  skatterna  äro  sadana,  soin  aro  pâlagda  inkoinsterna;
  de  drabba  personerna  och  tillgängarna  i  och  flir
sig;  de  indirekta  tralla  de  skattskyldiges  tillgangar  vid
konsuintion.  ^lantalspenningar,  grnndskatter  höra  tili  de
direkta  skatterna;  af  de  indirekta  äro  tull  och  aceis  de
vanligaste.  Sasom  jag  fbrut  pavisat,  skola  vi  skilja  pá
skyddstull  och  finanstnll.  Skydstullen  har  tili  mal  att
hindra  varor  Iran  utlandet  att  komma  in  pa  den  inhemska
  marknaden  eher  atminstone  att  höja  deras  pris,
for  att  den  inhemska  industrien  skall  kunna  täfla  med
utlandet;  tinanstullen  har  tili  mal  att  hereda  staten  inkomstcr.
  Den  jialägges  sadana  varor,  som  á  ena  sidan
icke  äro  direkt  oumbärliga,  men  som  á  den  andra  förbrukas
  i  större  mängd  sasom  t.  ex.  kaffe,  socker,  tö,
tobak  m.  m.  1  Sverige  liksom  i  de  fiesta  andra  europeiska
  Kinder  hafva  vi  en  annan  konsumtionsskatt,  som
spelar  en  stör  rol,  och  det  är  skatten  pá  produktion
och  Ibrsäljning  af  sprithaltiga  drycker.  Denna  skatt  afser
  att  minska  bruket  af  dessa  drycker.
De  direkta  skatterna  forordas  af  mänga  ekonomer
fr  am  for  de  indirekta,  i  synnerhet  darf  or,  att  en  hvai
vet,  hvad  hau  betalar  tili  staten,  kan  bestämdt  beräkna