OM  DEX  OI-TEXTIJGA  FORBREKNINGEX.  179
(letta,  linder  det  att  konsiimtionsskatterna,  ¡  synnerhet
dá  de  äro  inania,  blifva  ytterst  furhatli^  tili  följd  af  de
oujiphörliga  iitgifterna  oeli  det  spinnen,  soni  medfoljer
iippbörden;  sadana  skatter  locka  näniligen  tili  lagbfverträdelse,
  da  lagbrott  ar  förbundet  med  en  ofta  mvcket  hög
premie.  Kxempel  pa  missforhällanden,  uppkomna  tili  foljd
al  otaliga  konsiimtionsskatter,  lamnar  Frankrike  strax  iiire
revoliitionen;  saltskatter,  accis  pá  vin  sá  väl  vid  Produktion ­
  som  vid  försaljning  m.  m.  m.  m.  hade  till  följd  ett  utveckladt
  indrifningssystem  med  ett  detta  átíoljande  i
system  satt  spioneri  och  ett  lika  utveckladt  smuggleri;  alt
detta  gjorde  systemet  i  hög  grad  fÖrhatligt.  Ilvad  man  kan
Silga  till  fÖrsvar  for  konsiimtionsskatter  ar,  att  de  of'ta
nog  drahba  de  mera  bemedlade,  att  de  icke  kan  nas  sá
betungande  som  direkta  skatter;  orsaken,  hvarfor  de,
iifven  om  man  anser  dem  underlägsna  de  direkta,  icke
meil  eus  böra  afskafíás,  ligger  dári,  att  en  skatt,  hvarvid
  ett  folk  en  gáng  vaut  sig,  fir  mindre  tryckande  an
nya  sàdaiia.  Kör  stora  nibbningar  äro  oftast  skadliga.
Sâsom  ônskningsmâl  bar  man  med  afseende  pâ  skatterna
  uppstâlt  fôljande:  Skatterna  böra  vara  af  passade
efter  hvar  och  eus  fbrmâga  att  bära  dem  ;  deras  uppbörd
  bör  fororsaka  sá  litet  bcsvär  som  rnöjligt,  bäde
for  det  offentliga  och  for  de  skattskyldige;  uppbörden
bör  fororsaka  sä  smá  nibbningar  som  rnöjligt  i  landets
Produktion  och  omsättning;  och  slutligen  mäste  man  alltid
  ställa  den  ford  ran  pâ  skatterna,  att  de  äro  tillräckliga
för  statons  behof.  11  um  allmänt  crkända  alla  dessa  regier ­
  än  má  vara,  herska  dock  ytterst  olika  meniugar  om,
hur  de  gifna  málen  skola  nás.  I  synnerhet  den  första
och  vigtigaste  satscn  är  ett  tvistefrö  sávál  for  teorin
som  Praktiken.  Huru  vida  skatten  skall  växa  i  samma