- Literaturverzeichnis 
99. I. Överholm, Elektrifieringen av Sveriges statsbanor. Sv. Vattenkraftför. Stock- 
holm, 1919. 
100. Vattenfallstyreisen, Kgl., The Porjus Power Plant. 1924. 
101. Svensk Vattenkraftindustrie, Stockholm, 1920. 
102. Wasserfallverwaltung, Kgl., Die staatlichen Kraftwerke Schwedens, Stockholm, 1921. 
103. K. Amark, Sveriges monterade vattenkraft, Ymer, 1919. 
IV. Die Wirtschaftsgebiete 
Norrland 
104. K. Ahlenius, Ängermanälvens flodomräde. Uppsala, 1903. 
105. H.W. Ahlmann, The economical geography of Swedish Norrland. Geogr. Ann. 1921. 
106. O. Bergquist och Fr. Svenonius, Lappland, det stora svenska framtidslandet. 
Stockholm, 1908. 
107. A. G. Högbom, Norrland naturbeskrifning. Norrländskt Handbibl. I, Uppsala, 
1906. 
108. S. Larsson, Norrland i statistisk belysning, folkmängd och befolkningsrörelse, 
näringslif, kommunikationer, övr. ekonomiska förhällanden. Landstingens Norr- 
landskommitte, Stockholm, 1923. 
109. Sv. Lönborg, Finnmarkerna i mellersta Skandinavien. Ymer, 1902. 
110. Joh. Nordlander, Om Norrlands urgamla kulturbygd. Ymer, 1917. 
111. Norrbotten av skilda författare. Utg. av. Norrb. Läns Jubil.-Utst. Bestyr. Iu. IT. 
Göteborg, 1921. 
112. Sv. Norlindh, Befolkningskarta över Norrland enligt den absoluta metoden, 
Stockholm, 1917. 
113. H. Östman, Norrlands ekonomiska utveckling sedan midten af 1800 talet. ‘ En 
nationalekonomisk studie. Nationalför. mot Emigr. Göteborg, 1911. 
114. Fr. Svenonius, Norrbottens Läns kalkstenförekomster frän praktiskt och särskilt 
agrikulturell synp. Sv. geol. unders., Arsb. 1915. 
Bergslagsland 
115. G. Andersson u. a., Öfre Dalarne förr och nu. Stockholm, 1903. 
116. H. v. Eckermann, Nägra bilder frän gammal och ny industriell Hälsingekultur. 
Sv. Turistf. Arskr. 1923. 
117. G. Ekelöf, Studier över Gävleäns hydrografi och samband med vattenomrädets 
ekonomiska geografi. Medd. fr. Hydrogr. Byrän, Stockholm, 1918. 
118. S. Erixon, Skultuna bruks historia. Stockholm, 1921. (Bespr. Ymer, 1924). 
119. E. Granlund, Borlänge, en egenartad svensk stadstyp. Ymer, 1917. 
Mittelschweden und Westküste 
120. G. Andersson, Om Mälartrakternas geografi, Ymer, 1903. 
121. C. I. Anrick, Karta över Mälarlandets äkerareal. Skala 1: 1 500000 Handelshög- 
skolans i Stockholm studiefärd, 1916. 
122. Nat. Beckman, Vägar och städer i medeltidens Västergötland. Göteb. Kgl. 
Vetensk. Samh. Handl. 4. Folge, XVII. Göteborg, 1916. (Bespr. Ymer 1918.) 
123. S. Hansson, Göteborg som storhamn. Sv. Turistf. Arsskr. 1917. 
130