77 
mängenstädes lâtit regeringarne bibeliâlla rättigheten att 
for vissa extra ordiiiära behof utfärda eii slags kredit- 
biljetter under olika iiamn sàsom statskassasedlar, bons 
de trésor m. m., men dessa hafva en belt annan karak- 
tär. De äro vanligen stälda pä viss kortare förfallotid 
och kunna närinast likställas ined privata skuldsedlar 
eher proprievexlar. Om de löpa med ränta, kunna de 
sä mycket mindre verka störande pä omsättningen, ty 
ett räntebärande papper kan nyttigt användas genom att 
förvaras, dä penningens och dess representanters gagne- 
lighet deremot är heit och hället beroende af deras cir- 
kulation. Man kan här och der anträffa kreditpapper, 
som bära ränta och deijemte kunna säsom betalbara 
vid anfordraii begagiras für omsättningen pä lika sätt 
som vanliga kreditbiljetter. Deras tillkomst beror af en 
mindre välbetänkt Spekulation, som äsyftat län für billi- 
gare ränta. De äro hvarken länepapper eher penninge- 
represeutanter. 
Vidkommande sluteligen Organisationen af de bolag, 
ät hvilka rättigheten att drifva bankrürelse kau vara 
medgifven, sä är det af vigt att deras vederhäftighet 
blifver stäld utom allt tvifvel, och detta är vigtigt i ännu 
högre grad, om sedelemission inbegripes uti deras rät- 
tigheter. Det har ofta blifvit päyrkadt, att bolags- 
raäimen für sädan orsak böra underkastas solidarisk 
förbindelse, men det torde vara ganska svärt att pä 
deuna väg viuna ändamälet. Ett ringare antal personer 
kunna lätt bilda ett solidariskt bolag, emedan de känna 
hvarandra och enhvar kan utöfva inhytande pä bolagets 
forvaltning, men deremot torde ett stört antal delegare 
sallan kunna förmäs att solidariskt ansvara für en for 
valtning, hvari de sjelfva just icke kunna taga uägon 
del. Man har säledes att välja emellan ett färre an-