122

vexlarnes  form.  Ifall  den  Ursprungliga  skriften  icke  fär
säsom  vexel  betraktas,  kunna  öfriga  derä  tecknade  förbindelser
  icke  heller  galla  säsom  vexelaftal,  hvilket  är
sjelftallet,  eh  um  detta  icke  är  uttryckligen  stadgadt  uti
vär  vexelstadga,  säsom  fallet  är  uti  den  tyska  (art.  7).
En  vexel,  som  blifvit  förfalskad  eller  upprättad  af  personer,
  hvilka  icke  ega  rätt  att  ingä  bindande  aftal,  är
deremot  icke  underkastad  ett  sädant  äfventyr,  sävida
señare  innehafvare  icke  äro  förbundna  och  vanligen  icke
ens  förmögna  att  pröfva  vexlarnes  giltighet  i  detta  afseende.
  Derföre  stadgas  i  den  finska  författningen  (91
§),  att  falska  eller  annars  icke  bindande  underskrifter
pä  en  vexel  ej  förminska  de  öfriga  gäldenärernas  ansvarighet.

Säsom  kändt  är,  innehälla  vexlarne  vanligen  nägon
  antydning  om  den  valuta,  som  für  dem  blifvit  erlagd
  eller  beräknad,  och  uti  den  franska  Code  de  commerce, ­
  likasom  ock  uti  Acre  andra  derefter  bildade  vexellagar,
  föreskrifves  uttryckligen  att  vexel  skall  angifva,
om  denna  valuta  utfallit  i  penningar  eller  varor  eller
ock  bör  ingä  i  räkning  eller  pä  annat  sätt  liqvideras.
Detta  förfarande  kan  lemna  uägon  upplysning  och  säkerhet
  för  liqviderna  emellan  trassent  och  trassat,  och
möjligen  äfven  tjena  tili  en  ringa  vägledning,  dä  man
vill  bedömma,  huruvida  en  vexel  blifvit  dragen  pä  blankokredit
  eller  icke,  men  nägon  särskild  betydelse,  med
hänsigt  tili  de  pä  sjelfva  vexeln  grundade  anspräken,
har  en  dylik  hestämning  icke,  och  derföre  päbjudes  icke
heller  en  sädan  uppgift  säsom  en  nödvändig  beständsdel
uti  en  vexel,  hvarken  i  den  tyska  eller  andra  derefter
formade  vexellagar.
Tiden,  dä  en  vexel  skall  betalas,  kan  bestämmas
tili  nägon  viss  dag,  som  angifves  i  vexeln,  eller  tili