119 
Vexelstadgan af àr 1858. 
I. 
Vexelns form. Det är brukligt att för vexlar be- 
gagna papper af egendomlig form och sädaii beskaifen- 
het, som förebygger radering och aúnan förfalskning, och 
vanligen äfven tryckta blanketter ined särskild utstyrsel, 
men detta konventionela förfarande har Ingen afgörande 
betydelse. För att ett aftal om kredit mä kunna be- 
handlas säsom en vexelförbindelse, bör skriften i främ- 
sta rammet ovilkorligen genom ordet vexel antyda kon- 
trahenternas vilja att ställa sig under vexelstadgans rätts- 
ordning. Derjemte stadgas i 1 § att skriften, för att 
medföra vexelrätt, icke alienast hör vara hehörigen un- 
derskrifven af utställaren, utan äfven angifva orten 
och tiden, dä vexeln blifvit utfärdad, penningesunimans 
helopp^ hctalningSüden^ remittentens och trassatens namn 
samt orten, hvarest den sistnämnda är hosatt. Alla 
dessa vilkor hafva en mera absolut betydelse än ätskil- 
liga former i civil rätten, hvilka icke äro ovilkorligen 
bindande, der bevisliga aftal kunna korama tili ständ pä 
annat sätt. Vexelrätten är en undantagslag, som län- 
der endast dem tili godo, hvilka genom förenämnda iakt- 
tagelser ästadkommit sädan reda och klarhet i aftalen, 
att vexelrättens summariska process mä kunna pä dem 
füllt tilläinpas. 
Härvid bör dock icke förglömmas, att formen icke 
är lagens ändamäl. Inträffar det i särskilda fall, att nä- 
gon afvikelse frän den föreskrifna formen icke kan göra 
rättsfrägan i nägot afseende tvifvelaktig eller invecklad, 
bör vexelrätten derföre icke anses förverkad. Flere stad- 
ganden i vexelförfattningen understödja en sädan upp-