122 
vexlarnes form. Ifall den Ursprungliga skriften icke fär 
säsom vexel betraktas, kunna öfriga derä tecknade för- 
bindelser icke heller galla säsom vexelaftal, hvilket är 
sjelftallet, eh um detta icke är uttryckligen stadgadt uti 
vär vexelstadga, säsom fallet är uti den tyska (art. 7). 
En vexel, som blifvit förfalskad eller upprättad af per- 
soner, hvilka icke ega rätt att ingä bindande aftal, är 
deremot icke underkastad ett sädant äfventyr, sävida 
señare innehafvare icke äro förbundna och vanligen icke 
ens förmögna att pröfva vexlarnes giltighet i detta af- 
seende. Derföre stadgas i den finska författningen (91 
§), att falska eller annars icke bindande underskrifter 
pä en vexel ej förminska de öfriga gäldenärernas an- 
svarighet. 
Säsom kändt är, innehälla vexlarne vanligen nä- 
gon antydning om den valuta, som für dem blifvit er- 
lagd eller beräknad, och uti den franska Code de com 
merce, likasom ock uti Acre andra derefter bildade vexel- 
lagar, föreskrifves uttryckligen att vexel skall angifva, 
om denna valuta utfallit i penningar eller varor eller 
ock bör ingä i räkning eller pä annat sätt liqvideras. 
Detta förfarande kan lemna uägon upplysning och sä- 
kerhet för liqviderna emellan trassent och trassat, och 
möjligen äfven tjena tili en ringa vägledning, dä man 
vill bedömma, huruvida en vexel blifvit dragen pä blanko- 
kredit eller icke, men nägon särskild betydelse, med 
hänsigt tili de pä sjelfva vexeln grundade anspräken, 
har en dylik hestämning icke, och derföre päbjudes icke 
heller en sädan uppgift säsom en nödvändig beständsdel 
uti en vexel, hvarken i den tyska eller andra derefter 
formade vexellagar. 
Tiden, dä en vexel skall betalas, kan bestämmas 
tili nägon viss dag, som angifves i vexeln, eller tili