4

undvara  daglig  spis,  hafva  ätskilliga  slag  oí  födoämnen
kunnat  fä  en  dylik  användniiig.  Uti  nägra  delar  af  det
inre  Afrika,  der  galtet  är  rart,  har  man  iakttagit  att
kristaller  af  denna  vara  användas  vid  köp  säsom  betalningsmedel.
  Pá  Nya  Holland  lärer  torrfisk  ocksä  ännu
i  denna  dag  göra  samma  tjenst.  Uti  Mexiko  har  Humboldt ­
  erfarit,  att  man  der  begagnat  kakaobönor  säsom
ett  slags  skiljemynt,  och  pä  andra  stallen  bar  man  fiinnit,
att  byten  blifvit  förmedlade  bäde  genom  budar  af  djur
ocb  genom  lefvande  boskap.  Genom  Homerus,  som  beräknar
  Diomedes  riistning  tili  nio  och  Glaucus  rustning
tili  bundra  oxars  värde,  känner  man  att  dessa  djur  vid
Troja,  efter  ofta  upprepad  användning  säsom  bytesförmedlare,
  redan  bunnit  fä  betydelse  tillocbmed  säsom
allmän  värdemätare.  Den  omständigbet  att  busdjuren
kunna  tillfredsställa  de  menskliga  bebofven  pä  m&ngfaldigt
  satt,  bäde  säsom  ämnen  för  föda  ocb  beklädnad
ocb  säsom  arbetskraft,  bar  naturligtvis  bidragit  tili  den
allmänna  benägenbcten  att  anlita  dem  säsom  bytesförmedlare,
  eburu  dessa  annars  vid  liqvider  medfört  mänga
svärigbeter.  I  all  bändeise  voro  de  battre  qvalificerade
för  ändamälet  än  slafvarne,  bvilka  äfven  funno  användning ­
  hos  antikens  folk  säsom  bytesförmedlare,  eburu
deras  arbetskraft  ensamt  bade  värde.  Huru  stör  betydelse ­
  boskapen  bade  i  detta  afseende  bos  Romarne
synes  äfven  deraf,  att  pecunia  eller  uttrycket  för  det
señare  införda  myntet  är  bildadt  frän  stammen  pecus
(boskap).  Att  busdjuren  jemväl  señare  uti  Europa  betjenat
  samma  ändamäl  synes  bland  annat  deraf,  att  de
uti  tidigare  engelska  urkunder  benämnas  „living  money“
ocb  uti  Skandinaviens  äldre  lagar  Annas  uppräknade  bland
de  föremäl,  bvilka  under  namn  af  „värdören“  künde  représentera ­
  penningar,  dä  dessa  icke  künde  ästadkommas.