199

frâga  är  om  en  mera  anmärkningsvärd  afvikelse  fr&n  den
finska  lagtexten,  âro  kursiverade.
7  §  (jfr.  F.  St.  6  §).  „Vexelgifvare  vare  skyldig
ait  samma  dag  vexelslut  skett  hâlla  den  hetingade  vexeln
  vexeltagaren  till  handa,  sâframt  denna  till  af~
hemtande  deraf  sig  anmaler  och  den  öfverenskomna
betalningen  derför  erlügger.'"'-y
  §  (jfr.  F.  St.  7  §).  Är  vexei  aflemnad,  utan  att
vexeltagare  derför  erlagt  betalning,  pà  sätt  aftaladt  varit,
eller  underläter  vexeltagare  att  vexeln  afhemta;  d&  bör
vexelgifvaren  senast  à  andra  dagen  efter  den,  d&  vexelslutet
  skedde,  mot  vexeltagaren  protestera  och  inom  itta
dagar,  rüknade  frän  samma  tid,  i  honom  taga  stämning
tili  den  domstol,  som  i  83  §  sags.  Vexelgifvare,  hvilken
iakttagit  hvad  nu  är  sagdt,  ege  att  utbekomma  sin  fordran
med  samma  rätt,  som  vexelfordran  i  allmänhet  tillagd  är;
men  försumrnar  han  det;  hafve  dä  ej  battre  rätt  än  i  annat
  skuldfordringsmäl.
11  §.  Vexel  mä  öfverlätas,  änd&  att  rättighet  dertill
  ej  blifvit  i  vexeln,  eller  i  öfverlätelse  deraf,  uttryekeligen ­
  medgifven  gcnoni  orden  „tili  order“  eller  annorledes.
12  §.  Öfverlätelse  (Indossament)  skall  innehälla:  dens
namn  tili  hvilken  vexeln  öfverlätes  (indossat);
Namnteckning  af  den,  som  vexeln  öfverläter  (indossant).

Vexel  mä  ock  öfverlätas  genom  öfverlätarens  blotta
namnteckning  pä  vexelns  baksida  (Indossament  in  blanco);
och  stände  innehafvare  fritt  att  blanco  Indossament  fylla
genom  insättnnde  af  indossats  namn.
13  §.  Öfverlätelse  skall  tecknas  ä  sjelfva  vexeln,
eller  ä  en  afskrift  deraf  (copia)  eller  ä  ett  vid  vexeln  eller ­
  afskriften  häftadt  blad  (alongé)  (jfr.  10  och  11  §§  F.  St.).