C2

enhvar,  som  till  exempel  behöfver  disponera  öfver  iiâpra
medel  pâ  en  viss  ort  X,  söker  naturligtvis  i  främsta
rummet  att  kunna  tillösa  sig  en  vexei,  hvars  belopp
motsvarar  bans  beliof  och  som  skall  inlösas  pä  sagde
ort.  Det  inträffar  emellertid  ganska  ofta  att  efterfrägan
  pä  enahanda  vexlar  är  större  än  anbudet,  emedan
affärsrörelsen  gestaltat  sig  sä,  att  börsspekulanternas
gäld  tili  samma  ort  är  större  än  deras  fordran.  Emedan ­
  det  under  sâdant  förhällande  künde  vara  nödvändigt
  att  genom  remiss  af  mynt  utjemna.  liqviderna,
blifva  vexlarnes  eller  valutornes  köpvärde  vanligen  i
nägon  män  stegrade.
Det  erbjuder  sig  likväl  ganska  ofta  en  beqväm  utväg
  att  iindgä  det  sälunda  stegrade  priset.  Om  orten  X
har  ett  större  behof  af  betalningsmedel  för  nägon  tredje  j
handelsplats  Y,  och  konkurrensen  pä  börsen  icke  verkat
nägon  stegring  af  der  betalbara  vexlar,  sä  är  det  för
bemälde  köpare  uträkning  att  tillösa  sig  en  valuta  pä
orten  Y  och  att  säsom  betalning  remitiera  den  tili  X,
der  den  gerna  emottages,  emedan  den  tjenar  tili  att  1
utjemna  Y:s  öfverskjutande  fordran  (arhitra<je).  Delta
exempel  kan  i  nägon  män  förtydliga  huru  vexlarne  och  i
börsarne  tillsammans  förmä  ästadkomma  qvittning  af
fordran  och  gäld,  som  uppstär  tili  följd  af  relationerna
i  handel  emellan  alla  möjliga  affärsplatser,  likasom  de  .
förutnämnda  Clearing  houses  kunna  pä  ett  ännu  enklare
sätt  medföra  enahanda  résultat  i  afseende  ä  ömsesidiga
fordringar  emellan  dem,  hvilka  drifva  sin  rörelse  pä
samma  ort.
Förmär  den  dragkraft  af  nu  antydd  beskaffenhqt,
som  de  enskilda  aifärsmännens  vexlar  hafva  att  möta
hvarandra  och  derigenom  att  tillintetgöra  de  ömsesidiga
fordringsanspräken,  icke  füllt  förmedla  liqviderna,  kunna