II

den  inhemska  affärsrörelsen,  sä  hade  lagen  frdn  sin  stdndpunkt
uttömt  heia  det  nu  ifrdgavarande  ä»inet.
Europas  och  Amerikas  litteratur  ür  öfverfyld  med  höcker
och  skrifter,  som  heröra  dithörande  frdgor,  och  ait  lägga  en
ytterligare  räga  pä  samligen  synes  derföre  mindre  väl  betankt.
Amnet  är  i  sjelfva  verket  temmeligen  uttömdt,  och  mer  än  allt
annat  är  det  vanskligt  att  leta  efter  dithörande  nya  teorier  och
organisationsplaner.  Eörsök  i  denna  rigtning  upprepas  väl
idkeligen,  men  heia  systemet  är  i  hufvudsakligt  afseende  heroende
  af  en  viss  naturnödvändighet,  af  en  oböjlig  naturlag,  som
icke  läter  skrufva  sig  efter  nägra  otäliga  nyhetsmakares  tycken
och  önskningar.
Men  det,  som  hehöfves  och  mer  än  alla  nya  organisationsplaner ­
  grundlägger  de  fördelar,  som  af  krediten  kunna  hero,
det  är  att  hvarje  medlem  i  ett  samhälle,  sä  vidt  som  möjligt,
känner  samt  tili  fromma  dt  sig  sjelf  och  andra  tillämpar  eller
söker  göra  gällande  de  enkla  naturlagarne  för  kreditväsendet.
Ett  sddant  hehof  är  hos  oss  utan  tvifvel  ganska  känhart,  dd
litteraturen  pä  svenska  sprdket  just  icke  erhjuder  ndgra  andra
hjelpredor  i  ämnet  än  Nordströms  afhandlingnr,  hörande  tili
läran  om  krediten,  hvilka  egentligen  äro  att  hetrnktas  sdsom
motiv  för  ndgra  vissa  reformer  i  hankväsendet,  samt  Welins
handhok  i  den  svenska  vexelrätten,  som  jemte  en  prejudikatsamling
  och  texten  tili  ndgra  vexelförfattningar  innehdller  en  mängd
tili  den  svemka  ve.rellagens  para  graf  er  fogade  förklnringar.
Att  den  ¡traktiska  lagskiparen  kan  i  mdnya  stycken  draga  god
fördel  af  sistnämnda  arhete  hör  gerna  medgifvas,  men  dd  de
allmänna  grunderna  för  krediten  och  ve.rlnrnes  förhdllande  tili
den  samma  icke  ingdtt  i  arhetets  plan,  finner  man  deri  föga
vägledning  för  en  generel  U2}pfattning  hrarken  af  kreditens  allmänna ­
  eller  vexlarnes  speciela  hetydelse  och  användning.
Sddana  omständigheter  hafva  föranledt  att  svärtan  och
pressen  i  ett  tryckeri  kommit  att  flerduhhla  exemplaren  af  denna
Ulla  skrift.  En  fackman  kan  deri  sakna  en  j)lan  och  hevisning,
som  vore  genomförd  efter  ett  strängare  och  fullständigare  vetenskapligt
  system.  En  sddan  anordning  skulle  icke  allenast  2)dkalla
  större  och  hetydligt  större  utrymne,  utan  äfven  motarheta
skriftens  ändamdl.  Een,  som  redan  är  ndgot  hevandrad  i  ämnet, ­
  finner  lätt  volymer  för  vidare  insigt  deri,  och  för  den,  som