77
mängenstädes lâtit regeringarne bibeliâlla rättigheten att
for vissa extra ordiiiära behof utfärda eii slags kreditbiljetter
under olika iiamn sàsom statskassasedlar, bons
de trésor m. m., men dessa hafva en belt annan karaktär.
De äro vanligen stälda pä viss kortare förfallotid
och kunna närinast likställas ined privata skuldsedlar
eher proprievexlar. Om de löpa med ränta, kunna de
sä mycket mindre verka störande pä omsättningen, ty
ett räntebärande papper kan nyttigt användas genom att
förvaras, dä penningens och dess representanters gagnelighet
deremot är heit och hället beroende af deras cirkulation.
Man kan här och der anträffa kreditpapper,
som bära ränta och deijemte kunna säsom betalbara
vid anfordraii begagiras für omsättningen pä lika sätt
som vanliga kreditbiljetter. Deras tillkomst beror af en
mindre välbetänkt Spekulation, som äsyftat län für billigare
ränta. De äro hvarken länepapper eher penningerepreseutanter.
Vidkommande sluteligen Organisationen af de bolag,
ät hvilka rättigheten att drifva bankrürelse kau vara
medgifven, sä är det af vigt att deras vederhäftighet
blifver stäld utom allt tvifvel, och detta är vigtigt i ännu
högre grad, om sedelemission inbegripes uti deras rättigheter.
Det har ofta blifvit päyrkadt, att bolagsraäimen
für sädan orsak böra underkastas solidarisk
förbindelse, men det torde vara ganska svärt att pä
deuna väg viuna ändamälet. Ett ringare antal personer
kunna lätt bilda ett solidariskt bolag, emedan de känna
hvarandra och enhvar kan utöfva inhytande pä bolagets
forvaltning, men deremot torde ett stört antal delegare
sallan kunna förmäs att solidariskt ansvara für en forvaltning,
hvari de sjelfva just icke kunna taga uägon
del. Man har säledes att välja emellan ett färre an-