96

vertogo  dessa  sistnämnda  rollen  att  nedtrycka  värdet  af
den  cirkulerande  bytesförmedlaren.  Kursen  pä  svenska
penningar  nedgick  steg  för  Steg,  sä  att  man  kort  fore
Gustaf  IILs  myntrealisation  hehöfde  72  svenska  mark
för  att  ätkomma  en  Hamburger  riksdaler,  och  dessförinnan
  vissa  tider  betydligt  mera.  En  svensk  mark  künde
följakteligen  denn  a  tid  uppvägas  med  y3,  lod  fint  silfver.
Oaktadt  dyningarne  af  de  kaotiska  spekulationer,
som  ännu  bibehällit  sig  frän  den  s.  k.  frihetstiden,  och
oaktadt  det  motstánd  som  okunnigheten  och  slentrianen
dä  ännu  höllo  vid  lif,  lyckades  Gustaf  III  genomföra
Agde  realisation,  hvilken  lika  mycket  hedrar  honom,
som  hans  upplysta  statssekreterare  Johan  Vesterman
(Liljencrantz).  Koiiungen,  ät  hvars  omsorg  Ständerna
hade  öfverlemuat  frägan,  föreskref  är  1776,  att  de  pä
kopparmynt  stälda  transportsedlarne  skulle  afskattas  och
utbytas  emot  sedlar,  lydande  pä  guld-  och  silfvermynt,
för  hvars  anskaffande  ätgärd  blifvit  vidtagen,  äfvensom
att  sedlarne  alltid  bora  vid  uppvisandet  invexlas.  Han
förklarade  vidare,  att  dot  künde  vara  önskeligt  att  äterställa
  den  äldre  myntordningen,  men  dä  sädant  icke
vore  görligt,  ville  han  ätininstone  förebygga  nya  oredor
i  penningeväsendet  och  gifva  ett  varaktigt  beständ  ät
det  gängbara  värde,  Jivartill  en  svensk  specie  riksdaler
pä  nCigon  tid  liksom  satt  sig  sjelf'‘‘  Till  följd  deraf
borde  all  handel  och  vandel  byggas  pä  silfvermyntfot,  sä
att  de  cirkulerande  myntsorterna  skulle  hänföras  tili
silfver  efter  förenämuda  beräkning  af  72  mark  koppartnynt
  pä  en  specie  riksdaler,  som  följakteligen  komme
att  motsvara  18  daler  kopparmynt  och  6  daler  silfvermynt. ­

Mälet  var  likväl  ännu  icke  vunnet;  det  äterstod
att  genomgä  en  ny  kris,  liknande  den  som  greenbacks