172 
§ 7. 
Har vexeltagare försummat att afhemta vexeln eller 
enligt aftal betala den; dä bör vexelgifvaren sednast & 
andra dagen efter den, dä vexelslutet skedde, eraot vexel- 
tagaren protestera och inom ätta dagar, räknade frän samma 
tid, â honom taga stämning tili den dorastol, som i § 81 
säges. Vexelgifvare, som iakttagit hvad sälunda päbjudet 
är, äger att sin fordran utbekomma med samma rätt, som 
vexelfordran i allmänhet här nedan tillagd är: har han 
försummat det; njute ej bättre rätt än i annat skuldfor- 
dringsmäl. 
§ 8. 
Aro tvâ eller fiera exemplar af samma vexei utfär- 
dade, pä sätt i § 61 säges; gälle det andra i ordningen, 
äfvensom hvarje af de följande, i vexeltagarens hand sâ- 
som qvitto att betalningen blifvit tili vexelgifvaren erlagd. 
Vexel, som i ett exemplar utfärdas, vare für sig att anses 
som qvitto ä erlagd betalning. 
§ 9. 
Ilvar, som i egenskap af syssloman upphandlar vexel, 
Stär i ansvar att betalning tili vexelgifvaren erlägges. 
3 Kap. 
Om vexels öfverlätelse (indossametit). 
§ 10. 
Remittent ege rätt att genom Indossament (giro) vexel 
pä annan öfverläta, ehvad till&telse dertill blifvit i vexeln 
gifven, genom orden „tili order“ eller annorledes, eller ej. 
Likasä ege den, tili hvilkcn öfverlätelsen skett, samt efter 
honom en hvar, som vexeln pä enahanda sätt bekommit.