73 
mare beröras. Generelt taladt, tyckes man lätt kunna 
förvissa sig derom, att ett samhälle icke kan tillbörligen 
värnas emot vädorne af en omâttlig sedelemission en- 
samt genom lagbud om ett visst grün dk api tal. offent- 
lighet beträffande affärsställningen och stränga vexel- och 
konkurslagar, ätminstone icke dä slöseri i föreiing med 
svindel och spelsjiika i affärer derstädes utöfvar ett mäg- 
tigare inflytande pä lifvets gäng, En god verkan af en 
dylik anordning förutsätter i all händelse en sâdan vak- 
samhet hos styrande och styrda, som visserligen icke 
hör tili de alldagliga företeelserna. 
En god banklag kan säledes icke byggas pä ab- 
strakta teorier utan hänsyn tili bestàende förhällanden. 
Lagen bör äsyfta säsom ett väsentligt résultat, att mas- 
san af bytesförmedlare icke kommer att hàlla sig öfver 
behofvets nivä, utan att man för detta ändamäl hvar- 
ken anlitar onödiga inskränkningar eller tillstädjer en 
frihet, som rätteligen künde benämnas sjelfsväld eller 
öfverdäd. De varsammare medborgarena kunna icke 
hafva nägot rättsligt äliggande att vara underkastade 
allt det äfventyr, som en dylik frihet kan draga öfver 
heia samhället. 
Derjemte är det nödigt och vigtigt, ehuru kanske 
i mindre grad, att samma massa af bytesförmedlare icke 
heller genom en försumlig eller olämplig bankförvalt- 
ning faller under nämnda nivä, ty dä kunna andra svärig- 
heter lätt uppstä. Om en bank, hvars sedelutgifning är 
limiterad, med ens utkastar i rörelsen heia sitt möjliga 
förräd af sedlar, och sedermera icke förmär med till- 
börlig styrka upprättl^älla sin verksamhet, kan den kri- 
tiska sjukdom deraf blifva en följd, som kallas stryp- 
ning. Det är neniligen en vanlig företeelse, att en affärs- 
kris med dertill hörande panik bortjagar ur rörelsen en