73

mare  beröras.  Generelt  taladt,  tyckes  man  lätt  kunna
förvissa  sig  derom,  att  ett  samhälle  icke  kan  tillbörligen
värnas  emot  vädorne  af  en  omâttlig  sedelemission  ensamt
  genom  lagbud  om  ett  visst  grün  dk  api  tal.  offentlighet
  beträffande  affärsställningen  och  stränga  vexel-  och
konkurslagar,  ätminstone  icke  dä  slöseri  i  föreiing  med
svindel  och  spelsjiika  i  affärer  derstädes  utöfvar  ett  mägtigare
  inflytande  pä  lifvets  gäng,  En  god  verkan  af  en
dylik  anordning  förutsätter  i  all  händelse  en  sâdan  vaksamhet
  hos  styrande  och  styrda,  som  visserligen  icke
hör  tili  de  alldagliga  företeelserna.
En  god  banklag  kan  säledes  icke  byggas  pä  abstrakta
  teorier  utan  hänsyn  tili  bestàende  förhällanden.
Lagen  bör  äsyfta  säsom  ett  väsentligt  résultat,  att  massan
  af  bytesförmedlare  icke  kommer  att  hàlla  sig  öfver
behofvets  nivä,  utan  att  man  för  detta  ändamäl  hvarken
  anlitar  onödiga  inskränkningar  eller  tillstädjer  en
frihet,  som  rätteligen  künde  benämnas  sjelfsväld  eller
öfverdäd.  De  varsammare  medborgarena  kunna  icke
hafva  nägot  rättsligt  äliggande  att  vara  underkastade
allt  det  äfventyr,  som  en  dylik  frihet  kan  draga  öfver
heia  samhället.
Derjemte  är  det  nödigt  och  vigtigt,  ehuru  kanske
i  mindre  grad,  att  samma  massa  af  bytesförmedlare  icke
heller  genom  en  försumlig  eller  olämplig  bankförvaltning
  faller  under  nämnda  nivä,  ty  dä  kunna  andra  svärigheter
  lätt  uppstä.  Om  en  bank,  hvars  sedelutgifning  är
limiterad,  med  ens  utkastar  i  rörelsen  heia  sitt  möjliga
förräd  af  sedlar,  och  sedermera  icke  förmär  med  tillbörlig
  styrka  upprättl^älla  sin  verksamhet,  kan  den  kritiska
  sjukdom  deraf  blifva  en  följd,  som  kallas  strypning.
  Det  är  neniligen  en  vanlig  företeelse,  att  en  affärskris
  med  dertill  hörande  panik  bortjagar  ur  rörelsen  en