20 
hâllanden, skulle galla hvad prügeln utvisade och fâ utan 
agio invexlas emot hvarandra. Sädant har flere gänger 
haft tili päföljd att den för tillfället i relativt afseende 
billigare metallen uteträngt den andra, som gätt tili ut- 
landet, för att der säsom vanlig handelsvara föryttras, 
emedan det för tvängkursens skull icke kunnat auvän- 
das lika fördelaktigt i eget land. 
Olägenheterna af detta system, ännu tillämpadt i 
Frankrike och öfriga tili den s. k. latinska myntförenin- 
gen hörande länder, nemligen Belgien, Schweitz, Italien 
och Rumänien, har man sökt och, säso4n det tyckes, i j 
hufvudsakligt afseende äfven lyckats afböja derigenom, j 
att tillverkningen af silfvermynt blifvit inskränkt eller 
begränsadt tili belopp, som uti de respektiva länderna 
ansetts oumbärligt för alla sâdana liqvider, för hvilka 
guldmyntet icke är användbart. 
Säsom kändt är, har man nyss nti Tyskland, Dan 
mark, Sverige, Norrige och Finland tillagt guldet egen- 
skapen af normal bytesförincdlare, och säledes tillämpat 
idén om en enkel myntfot, med bibehällande af silfver 
och koppar säsom sekundära myntsorter. Den för Fin- , 
land gällande författningen af den 9 August! 1877 in- 
nehäller derom följande hufvudsakliga bestämningar. Fin- 
lands myntväsen är grundadt pä guld säsom enda vär- 
deinätare, myutenheten är mark, fördelad i hundra penni, 
samt myntvigten det franska gram met. Guldmynt af 
tio och tjugu marks värde (= 10 och 20 fransyska ' 
francs) innehälla tio procent koppar samt rent guld, det 
förra slaget gram samt det señare ö'Vai gram, tili 
följd hvaraf bruttovigten utgör för det förra If/ai och 
för det señare G^Vai gram. Säsom remedium tillätas af- 
vikelser i metallhalten ända tili ^®/ioo och uti brutto 
vigten ^/s procent, hvaraf följer att ett tjugu marks styckß