Skattebudgetens utveckling åren 1924—3I.
Som utgångsår kan lämpligen väljas 1924, det år efter kriget, då penningvärdet
kan sägas ha någorlunda återvunnit sin stabilitet. Detta år uppvisade
stadens utgifter enligt staten en total slutsaumma — likvider inräknade — av
187.5 milj. kr., varav 21.2 milj. kr. täcktes av lånemedel och 166.3 milj. kr.
av övriga inkomster. I den senast fastställda staten uppgår motsvarande utgiftssumma
till 259.9 milj. kr., av vilka 35.0 milj. kr. finansieras med lånemedel
och 224.9 milj. kr. av övriga inkomster. Sistnämnda utgiftssumma har
sålunda under de senaste 7 åren vuxit med 58.6 milj. kr. eller med ca. 35 Jo.
Att märka är emellertid att i dessa siffror även ingå dels affärsverkens
bruttoutgifter, vilka ju mer än väl täckas av resp. verks inkomster, dels även
utgifterna för en mängd andra verksamhetsgrenar, mot vilka också svara
inkomster. Vad som i detta sammanhang särskilt intresserar är givetvis att
se, i vilken utsträckning utgiftsstegringen ifråga medfört ökade anspråk på
skattemedel.
Man finner då, att det belopp, varmed skattebetalarna genom direkt beskattmng
bidraga till finansteringen av stadens budget, åren 1924—31 vuxit från
45.1 till 66.1 milj. kr. eller med 47 I.
För täckande av de 166.3 milj. kr. utgifter, som i 1924 års stat finansierades
med andra medel än lånemedel, kunde till en början tagas i anspråk
22.3 milj. kr. överskott från föregående år. Ytterligare 99.7 milj. kr. erhöllos,
dels genom bidrag från staten, andra kommuner och enskilda, men
främst av diverse inkomster från stadens olika verksamhetsgrenar, i första
hand affärsverken. Nu nämnda inkomstposter utgjorde tillsammans 122.0
milj. kr. Resten, alltså 44.3 milj. kr., måste detta år anskaffas genom uttaxering
å kommunaldebetsedlarna. Av progressivskatt beräknades sålunda
inflyta 5.7 milj. kr. och i vanlig kommunalskatt (efter en uttaxering av 5:10
pr bevillningskrona) 38.6 milj. kr. Vill man emellertid veta, hur mycket
som genom direkt beskattning beräknades inflyta i 1924 års stat, bör till
denna summa även läggas stadens —- bland övriga inkomster ingående —
andel av den å kronodebetsedeln upptagna bevillningen av fast egendom
och av inkomst. Då denna andel beräknades till 0.8 milj. kr., blir den totala
skattesumman för detta år alltså 45.1 milj. kr.
I 1931 års stat uppgå de utgifter, vilka täckas av andra medel än lånemedel,
till 224.9 milj. kr. För deras finansiering finns till en början disponibelt
ett överskott från föregående år på 10.8 milj. kr. Stadens övriga inkomster
utom skatten äro nu beräknade till 148.0 milj. kr. Detta gör tillsammans
158.8 milj. kr. Den brist för 1931, som genom uttaxering måste
täckas, utgör alltså icke mindre än 66.1 milj. kr. Härav beräknas den kommunala
progressivskatten ge 7.7 milj. kr. och kommunalskatten (efter en
skattesats av 5:15 pr bevillningskrona) 58.4 milj. kr. Någon inkomst av
bevillning förekommer icke detta år, då denna skatt genom förändring i
skattelagstiftningen numera bortfallit.
Den kommunala standarden höjd med 22 4 sedan 1924.
Då uttaxeringens storlek bestämmes, måste man emellertid alltid räkna med
att en del av den uttaxerade skatten icke flyter in. Som följd härav blir helt
naturligt den på skattebetalarna utdebiterade skatten till sitt belopp högre