92

De  fingo  derföre  valfrihet  att  förbinda  sig  tili  inlösen
emot  antingen  guld  eller  greenbacks.  For  att  frigöra
sig  frän  en  sâdan  abnormitet  och  för  att  i  allmänhet
ätervinna  stadga  i  penniiigeväsendet,  godkände  Unionens
lagstiftande  korporationer  i  Februari  1878  ett  förslag,
som  gick  ut  pä  att  i  rörelsen  äterinföra  metallisk  dollars, ­
  stäld  pä  silfvermyntfot,  men  Presidenten  Hayes
förhindrade  verkställigheten  af  denna  plan  genom  sitt
veto,  sâvida  han,  med  hänsigt  till  skilnaden  i  värdet
emellan  dollars  i  guld  och  silfver,  ansäg  att  ätgärden
komme  att  forcera  bâde  den  publika  och  den  enskilda
aftarsställningen.

lY.

Sverige  och  Finland.  Den  svenska  banken,  likasom
  numera  äfven  Finlands  bank,  är  en  företeelse  af
ovanlig  och  egendomlig  beskaffenhet.  Den  har  icke  karaktären
  af  en  statsbank  i  egentlig  mening,  ty  den  är
icke  beroende  af  regeringen  och  understödjer  icke  dess
verksamhet  pä  samma  sätt  som  andra  samhällsinrättningar.
  Men  den  är  icke  heller  nägon  anstalt,  tillhörande
  annan  juridisk  personlighet  än  staten.  Det  har
redan  blifvit  angifvet  (pag.  68)  huru  de  tre  första  riksständen
  är  1668  först  kommo  att  öfvertaga  ledningeii  af
denna  Ursprungligen  privata  anläggning.  Dä  Bondeständet ­
  sluteligen  är  1800  inträdde  uti  föreningen,  bestämdes
  att  detta  finge  ske  utan  all  slags  afgift  eller
tillskott,  med  förbehäll  att  ständet  skulle  med  all  dess
fasta  egendoni  ansvara  för  bankverkets  upprätthällande
tili  sä  stör  del,  som  belöpte  sig  af  bankens  dä  egande
fond  pä  enhvar  af  de  tre  öfriga  ständen.  Ingenting,
hvarken  formerna  för  aftalet  eller  anordningen  betraf-