Full text : Om kredit och vexlar

115

het  att  âterbetala  det  försträckta  alltid  mäste  utsättas
tili  nägon  närmare  eller  fjermare,  bestämd  eller  obestämd
  tidpunkt  i  framtiden,  hvarförutan  aftalet  skulle
heit  och  hället  sakna  karaktären  af  en  kreditförbindelse.
En  sädan  dragning  ingär  naturligtvis  äfven  uti  hvaije
vexelaftal,  men  den  utöfvar  der  icke  nägot  exceptionelt
inflytande  pä  rättsförhallandena.  Deremot  hafva  dragningarne
  i  afeeende  â  rum  och  person  en  framstâende
särskild  betydelse  uti  vexelväsendet.  En  domicilierad
vexel  innebch’  alienast  en  dragning  i  afseende  â  rum,
men  en  annan  trasserad  vexei  kan  vara  dragen  att
hetalas  báde  pá  annan  ort  och  af  annan  person.
Om  en  vexei  är  staid  att  infrias  af  annan  person
pâ  samma  ort  (platsvexel),  omfattar  dragningen  endast
  ett  personligt  förhällande,  men  ifall  vexeln  deremot ­
  skall  ini  osas  af  annan  person  pâ  annan  ort,  ingâr
  en  dragning  af  hvardera  slaget  uti  aftalet  (distansvexel).

Battre  och  fullstandigare  än  nâgot  annat  slag  af
kreditpapi)er  kan  det  sistnämnda  slaget  af  vexlar  betjena
handeln  och  omsilttningen.  C)m  vexelutstiillaren  eller
trassenten  bar  en  fordran  att  inkassera  och  vexeltagaren
eller  remittenten  en  gäld  att  betala  pâ  annan  ort,  kan
den  sistnämnda  försända  vexeln  tili  sin  man  säsom  indossat,
  och  demie  blifva  godtgjord  genom  acceptanten
säsom  trassentens  gäldenär.  Kunna  penningeremisser
icke  undvikas  pâ  ett  sä  enkelt  satt,  vinnes  ändamälet
vanligen  derigenom,  att  vexeln  upprepade  gänger  öfverföres
  frän  Indossent  tili  indossat,  eller  sälunda  att  den
diskonteras  i  nägon  bank,  som  genom  sina  vidsträcktare
  affärsrelationer  förmär  bättre  befrämja  det  résultat,
att  orternas  ömsesidiga  fordringar  blifva  qvittade  emot
hvarandra.
            
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.