40 
1. Civillagen innehâller âtskilliga bestämiiingar 
om sã (lana kreditförbindelser, som kimna inbegripas 
under benäinningen vanlUja skuldsedlar, och hvilkas 
hufvudsakliga bestâmmelse ar lânekrediten eller att sâ- 
kerstâlla tvâ kontraheraiide parters ômsesidiga râttig- 
heter, dâ den ena försträcker kapitaler ât den andra. 
Ofvanfüre är redan antydt huruledes lagstiftaren tyd- 
ligen afsett en sádan användning af dessa skuldsedlar, 
och det kan icke koinma i fraga att uti denna skrift 
mera i detalj utveckla dithörande rättsförliällanden. Här 
bör deremot anmärkas, att de vanliga skuldsedlarne icke 
dess inindre, likasom livaije annan fordran eller för- 
mögenhetsdel, förmä i nägon obetydligare man betjena 
omsättiiingen. De kunna göras tili foremál für ett van- 
ligt byte, dâ den ena af tvâ kontrahenter ästundar 
nägon den andras egodel, och den andra deremot vill 
disponera motvärdet säsom ett räntebärande kapital. 
Skuldsedlarne kunna ock i egenskap af bytesförmedlare 
tili visst öfvcrenskommet pris cmottagas, für att der- 
efter öfverflyttas tili annan säsom betalning vid nägon 
ny transaktion, men allt detta kan icke utföras utan 
vissa svâriglieter, beroende af redan antydda förhäl- 
landen. 
2. Läneobliyationer, utgifna af staten eller sär- 
skilda korporationer och bolag, hafva i rättsligt afseende 
samma egenskaper som de vanliga skuldsedlarne. Eme- 
dan länen icke sallan äro ouppsägbara och i de flesta 
andra fall stälda pä lang tids amortering, äro de ocksä, 
mer än vanliga skuldsedlar, egnade att förmedla kapital- 
omsättiiingen, men icke dess mindre äro de pä en gang 
i vidsträcktare förhällande användbara äfven für bytes 
handeln. Detta kan bero af flere omständigheter, sâsoin 
deraf att de äro utfärdade af mera vederhäftiga och