.19 
mediare, som begagnas for omsättningeii af varor och 
produkter uti den dagliga rörelsen. Bankirernas opera- 
tioiier kunna icke vara sä omfattande som bankernas, 
ineii de forma i nägra afseeiiden betjena omsättningen 
bättre äii dessa sistnämuda. En bank, som vill bibehälla 
ett oinskränktare erkännande om sin soliditet, kan icke 
ostraffadt ingripa uti nägon annan slags affärsrörelse, än 
den som stär i direkt sammanliang med penningehandeln 
och vexelkrediten. Deremot är det ganska möjligt, att 
nägon enskild med bankirrörelse sysselsatt kapitalist 
öBertager nägon slags förbindelse att exempelvis sàsom 
förlagsman eller kommanditär bistà nägon köpman, fabri- 
kant eller annan aftärsman. Om dessa sistnämuda, hvil- 
kas vederhäftighet ofta är mindre känd inom aftärsverl- 
den, kunna päräkna att i en eller annan form erhälla 
den förres ansvarighet für de vexlar, genom hvilka om 
sättningen i deras rörelse tillvägabringas. sä är det klart 
att vexlarnas förmäga att göra tjenst s&som betalnings- 
inedel och tillochmed att cirkulera i denna egenskap blif- 
ler i väsentlig män fürstärkt. Vidare kan det hända att 
en Ijerran boende vexeldiskontör, som icke närmare kän- 
ner trassatens aftarsställning, derföre icke ätnöjer sig med 
hans accept. Ifall dä en mera känd bankir vill säsom in- 
dossent eller i annan form ikläda sig att tillika ansvara 
betalning (del credere), derföre att han bättre 
banner acceptantens vilkor eller att han blifvit särskildt 
kan den genom vexeldragningen 
y ^ kytesförmedlingen lättare bringas tili ständ. 
8()n\ gär ut pä att vexla emot hvar- 
stor " niynt, bedrifves ofta af bankerna i 
för I den är icke heller freininande 
säliatl operationer. De köpa freininande ocl 
lenis a penningar i form af myut, kreditbiljettei