C2 
enhvar, som till exempel behöfver disponera öfver iiâpra 
medel pâ en viss ort X, söker naturligtvis i främsta 
rummet att kunna tillösa sig en vexei, hvars belopp 
motsvarar bans beliof och som skall inlösas pä sagde 
ort. Det inträffar emellertid ganska ofta att efterfrä- 
gan pä enahanda vexlar är större än anbudet, emedan 
affärsrörelsen gestaltat sig sä, att börsspekulanternas 
gäld tili samma ort är större än deras fordran. Eme 
dan det under sâdant förhällande künde vara nödvän- 
digt att genom remiss af mynt utjemna. liqviderna, 
blifva vexlarnes eller valutornes köpvärde vanligen i 
nägon män stegrade. 
Det erbjuder sig likväl ganska ofta en beqväm ut- 
väg att iindgä det sälunda stegrade priset. Om orten X 
har ett större behof af betalningsmedel för nägon tredje j 
handelsplats Y, och konkurrensen pä börsen icke verkat 
nägon stegring af der betalbara vexlar, sä är det för 
bemälde köpare uträkning att tillösa sig en valuta pä 
orten Y och att säsom betalning remitiera den tili X, 
der den gerna emottages, emedan den tjenar tili att 1 
utjemna Y:s öfverskjutande fordran (arhitra<je). Delta 
exempel kan i nägon män förtydliga huru vexlarne och i 
börsarne tillsammans förmä ästadkomma qvittning af 
fordran och gäld, som uppstär tili följd af relationerna 
i handel emellan alla möjliga affärsplatser, likasom de . 
förutnämnda Clearing houses kunna pä ett ännu enklare 
sätt medföra enahanda résultat i afseende ä ömsesidiga 
fordringar emellan dem, hvilka drifva sin rörelse pä 
samma ort. 
Förmär den dragkraft af nu antydd beskaffenhqt, 
som de enskilda aifärsmännens vexlar hafva att möta 
hvarandra och derigenom att tillintetgöra de ömsesidiga 
fordringsanspräken, icke füllt förmedla liqviderna, kunna