69

snart  âterupptagen,  dá  man  i  strid  med  gallande  pábud
efter  ár  1701  började  utgifva  s.  k.  transportsedlar,  hvilkas
  omlopp  till  en  böijan  gjordes  beroende  af  skriftlig
indossering.
Mera  fullstandigt  och  med  storre  framgáng  blef
den  nya  ordningen  tillämpad  af  Englands  bank,  som
grundlades  âr  1694.  Ehuru  denna  inrättning  sedermera
viinnit  en  sä  stör  betydelse  för  verldshandeln,  var  det
bkväl,  i  likhet  med  förhällandet  i  Venedig  och  Genua,
niera  engelska  statens  financiela  förlägenhet  än  det  kommerciela
  intresset,  som  bragte  den  tili  ständ.  Regeringen
  fick  säsom  län  emottaga  den  genom  Subskription
bildade  grundfonden  1,200,000  liv.  sterling,  och  deremot
beviljades  ät  banken,  jemte  àtta  procents  ränta  â  lânesumman,
  rättighet  att  handln  med  koinmerciela  valutor
och  att  utgifva  kreditbiljetter,  stälda  att  betalas  vid  anfordran
  tili  deras  innehafvare,  hvarvid  det  hutvudsakliga
vilkor  dock  fästades,  att  bankens  derigenom  tillkomna
förbindelser  ej  finge  öfverstiga  grundkapitalets  belopp.
br  att  afböja  ätskilliga  kriser,  som  bankens  rörelse  var
un  erkastad,  blef  det  tid  öfter  annan  nödigt  att  förstora
grundkapitalet  förmedclst  emission  af  nya  aktier,  sä  att
detta  kapital  âr  1816  kom  att  belöpa  sig  tili  14  553  000
pund.  ’

sn  rt  begagna  sedlar  i  stallet  för  mynt  fiel
kom  säsom  en  ny  storartad  uppfinning,  och  ma
tiden^  vanligheten  att  öfverskatta  den  samma.  Fr  am
beovä  ^  Ijusaste  dager,  ty  man  hade  lärt  e
sUnnl  f  fb)rmedelst  papper  och  trycksvärt
bleTtnrn"''’’-  F'bm&gan  att  réalisera  detta  pre
konst  i  Uia.  1-  J  han  förgäfves  utbjudit  si
le  ander  och  bland  annat  erhällit  uti  Savpye