79

den  har  icke  dess  mindre  med  god  framgäng  tillika
uppfyllt  sin  mission  att  betjena  handeln.  Dess  verksamhet
  omfattar  alldeles  icke  nägra  tili  den  egentliga  länekrediten
  hörande  operationer,  hvarföre  icke  heller  nägra
depositioner  der  förräntas.
Sedan  Londons  guldsmeder  under  en  tidigare  period
sâsom  en  slags  bankirer  betjenat  affärslifvet  med  en
anspräkslös  giro-  och  depositrörelse,  inrättades  denna
bank,  sâsom  redan  blifvit  sagdt  (pag.  69)  är  1694,  mindre ­
  für  handelns  skull  än  för  att  genom  grundkapitalet
betäcka  en  statsbrist.  När  detta  kapital  sedermera  tid
efter  annan  ökades,  skedde  det  nästan  alltid  för  samma
orsak,  och  sälunda  är  det  i  närvarande  tid  beräknade
grundkapitalet  ännu  disponeradt  sâsom  en  fordran  hos
statsverket.  Till  följd  häraf  har  banken  tidtals  varit
stadd  uti  en  kinkig  belägenhet,  men  svärigheterna  tillväxte
  isynnerhet  under  den  första  Napoleons  krig.  Dessförinnan
  hade  den  utelöpande  sedelmassan  vanligen  uppgätt
  tili  nio  eller  tio  miljoner  pund,  men  derefter  bragte
statsverkets  behof  i  främsta  rummet  den  samma  smäningom
  upp  tili  ett  trediibbelt  belopp,  sä  att  mer  än
tjugusju  miljoner  i  sediar  voro  i  omlopp  är  1814.  En
naturlig  följd  deraf  var  ett  agio  pâ  sedlarne,  men  insigten
om  det  rätta  förhällandet  var  är  1810  ännu  sä  oklar,
att  ibland  225  parlamentsledamöter  icke  mindre  än  180,
päverkade  af  krigets  faror  och  regeringens  tryckning,
högtidligen  förklarade  att  icke  sedlarne  fallit,  men  väl
guldet  stigit  i  pris.  Sedan  banken  redan  âr  1797  blifvit
frikallad  frän  skyldigheten  att  inlösa  sina  sedlar,  anbefaltes
  enhvar  är  1810  vid  strängt  ansvar  att  emottaga
dem  sâsom  guldvaluta.
Den  engelska  bankens  sväraste  tid,  som  varade  i
tjugufem  är,  hade  sâledes  redan  vidtagit  âr  1797.  Pa-