81 
6 
gen liraiterad bolagsansvarighet. Men friheten att ingá 
solidariska bankbolag var» ganska stor, likasom ock deras 
operationsfält vidsträckt. De voro tillförene icke ens 
förhindrade genom nägot lagbud att utställa tryckta 
kriditsedlar, och dä en författning af är 1708 ville i 
detta afseende gynna den stora Londonbanken säsom 
vedermäle för visade tjenster ät statsverket, bestämdes 
att bolag för bankrörelse och sedelutgifning icke finge 
omfatta mer än sex intressenter, en ätgärd som natur- 
ligtvis äsyftade att minska antalet af mägtigare eher 
farligare konkurrenter för den stora banken. Emedan 
dylika smä bolag icke voro förbundna att anmäla om 
sin tili varo, forran ett pâbud derom utfärdades âr 1808, 
är det icke ens fullständigt bekant huru mänga sädana 
dessförinnan existerat. Under áren 1809—1826 varie- 
rade deras antal emellan 700 och 900. 
Idkeligen upprepade konkurser, neraligen 283 för 
heia tiden, tillkännagäfvo deras svaghet, och när kon- 
kursernas antal ensamt för áren 1825 och 1826 befanns 
uppgä tili 80, underkastades bankväsendet sistnämnda 
är en sädan reform, att jeinväl större solidariska bank 
bolag, bestäende af ett obegränsadt antal intressenter, 
finge bildas under namn af joint-stock-banks, dock 
med det anraärkningsvärda förbehäll att deras opera- 
tioner icke finge sträcka sig tili London och dess om- 
gifningar pä ett afständ af 65 engelska mil. Oaktadt 
den solidariska ansvarigheten i begynnelsen försvärade 
deras tillkomst, hade likväl nära 100 dylika redan hun- 
nit organiseras in till âret 1837, dâ de smâ s. k. prívala 
bankerna deremot hade minskats, sâ att deras antal âr 
1848 icke belôpte sig till mer än 199 stycken. 
Denna tid kunde visserligen anmärkas emot de 
engelska bankernas dâvarande tillstând, att den solida-