100 
men dess organisation förändrades icke i nâgot anmärk- 
ningsvärdt afseende. 
Sedan Rysslands finansminister grefve Cancrin är 
1839 derstädes genomfört en myntrealisation, som hade 
till päföljd indragning af banko assignationerna, hvaraf 
31/2 rubel bestämdes motsvara en rubel af de nya in- 
lösbara sedlarne, kom äfven den finska banken genoin 
baron v. Hartmans lofvärda medverkan att underkastas 
en stör förändring. Den finska myntfoten bade redan 
vid Borgâ Landtdag blifvit bestämd att vara silfver ru 
bel pä sädan evalvationsgrund, att 1 rubel 44 kopek 
skulle motsvara en specie riksdaler efter 16(14 ärs mynt- 
fot. Medel för bildandet af en fond for inlösen af ban- 
kens nya sedlar, stälda pä rubels valor, anskaflfades der- 
igenom att banken inlöste och sedermera realiserade det 
stora belopp af i landet cirkulerande svenska kreditbil- 
jetter. Haukens' nya Instruktion af den 18 November 
1840 har i alla afseenden en mera bankmilssig karak- 
tär men einedan detaljerna deri numera i bufvudsakligt 
afseende endast bafva en bistorisk betydelse och för öf- 
rigt icke heller utmärka sig genom n;\gra framstäende 
egenheter, sä kan en omständligare utläggning af dit- 
börande frägor här förbigäs. 
Är 1859 bildades en särskild bypoteksförening, som 
beredde jordegarena i landet tillfälle att eniot vilkor om 
inteckning och under gemensam ansvarigbet förmedelst 
ouppsägbara och amortcring underkastade obligationer 
förskafta ät sig nödiga kapitaler, och genom K. Kung. 
den 21 Maj 1862 oktrojerades landets första privat bank, 
som under namn af Föreningsbanken i Finland blifvit 
bildad pä aktier och ett grundkapital af tre miljoner 
mark, hvarefter en annan dylik bank ytterligare blifvit 
under benämning af Nordiska aktiebanken för b andel och