103

lutages  af  sparbaukerna,  hvilka  upptaga  de  fattigas  riuga
kapitalskârfvor  och  genom  dem  ofta  framkallat  stora
füretag  af  oinâtlig  betydelse.  Efter  deu  tid  dâ  Priscilla
Wakefields  qviiiliga  hängifvenhet  âr  1798  âstadkom  den
första  spaibaiik  i  England,  bar  deras  bâde  antal  och
kai>italstyrka  sâ  tillvâxt  i  hela  verlden,  att  de  numera
representera  miljarder.  En  annan  bestâmmelse,  visserligen
  mindre  betydande  men  ofta  likvâl  fürdelaktigt  verksam,
  liafva  de  pautlâneinrâttuingar,  hvartill  menniskokârlekeu
  och  stundoin  kanske  iifven  snikenheten  gifvit
upphüf.  Sàdana  fuimos  redan  under  medeltiden,  dâ  inuiikar
  och  euskilda  beinedlade  persouer  sökte  att  genom
dem  hindra  fattigt  folk  att  blifva  utsatta  for  judars  och
lombarders  lyertlösa  ocker.
üti  England  och  Frankrike  hafva  under  innevarande
  ârhundrade  en  ofantlig  mângd  af  ansprâkslôsa
men  derföre  icke  svaga  föreniugar  uppstâtt,  hvilka  bära
namn  af  sociétés  de  secours  mutuels,  sociétés  d’amis
och  friendly  sociétés,  och  hafva  till  ündamâl  att  genom
smâ  pcriodiska  sammauskott  bilda  en  gemensam  fond,
für  att  kunna  i  nüdens  sluud  bis¡iriuga  föreningarnes
delegare,  som  für  sjukdoni  eller  annan  orsak  stannat  i
förlägenhet  für  sin  utkomst.  En  mera  partid  bestämluelse
  att  vara  pensionsanstalter  für  arbetare  hafva  de
uti  Eraukrike  förekommande  caisses  de  retraite.  I  England ­
  filmas  publika  kassor  für  detta  ändaraal,  inrättade
och  orgaiiiserade  efter  bestämningarne  i  tvà  författningar
  af  den  10  Juni  1833  och  den  9  August!
1844.  En  af  Gladstone  genomdrifven  lag  af  den  14
Juli  18G4  fürpligtar  hvarje  postkontor  att  emottaga  och
tili  behörig  ort  exiiediera  insatser  für  dessa  kassor.  üti
Tyskland  har  under  señaste  tider  folkvännen  Schulze-Delitz
  framkallat  en  stör  mängd  s.  k.  kooperativa  für-