124 
med köp. Genom dem förvärfvas emellertid icke nägon 
sakrätt, utan en fordran. 
1. Det aftal, som bildar underlaget för alla öf- 
riga, eller det hvaraf sjelfva vexeln fär sitt upphof, före- 
kommer uti vär lagstiftning under namn af vexelköp. 
Eliuru vexlar, átminstone der handelsrörelsen är mera 
utbildad, oftare blifva utstälda för att i stallet für kon 
tant betalning användas i bytesrörelsen, sä förekomma 
likväl äfven vexelköp i den betydelse, att nya vex 
lar köpas och lösas med penningar, emedan man der- 
igenom kan pä màngfaldigt satt underlätta och förmedla 
omsättningen, isynnerhet emellan tvà skilda orter. Ät 
frägan om sädana köp hafva vexelförfattningarne för 
Finland och Sverige egnat ett särskildt kapitel, som upp- 
lifvar dithürande äldre stadganden, men uti deras före- 
bild i öfriga stycken, den tyska vexellagen, har man icke 
ansett nödigt att derom införa nägra speciela föreskrif- 
ter. Uti fi:e och 7:e §§ af den finska lagurkunden be- 
stämmes, att vexelköpen blifva bindande genom mundt- 
ligt aftal, ehuru vexellagen i öfrigt fordrar att aftalen 
skola upprättas skriftligen, samt att kontrahenterna kunna 
med tillämpning af vexelrätten göra sina pÄ aftalen 
grundade anspräk gällande. Har en sola vexei redan 
kommit i köparens hand, gäller detta enligt 8 § sâsom 
bevis eller qvitto om erlagd betalning, men ifall here 
exemplar deraf blifvit förbehällna, medfür ännu icke det 
första, men väl det andra en sâdan bevisning. 
Vid det nyss sagda kan det förtjena att fasta upp- 
märksamheten pä den primitiva Standpunkt, som vexel- 
rörelsen ännu tyckes hafva intagit pä den tid, dä sagde 
bestämningar i kapitlet om vexelköp först gjordes tili