2 
visst afseende haft sâ att saga ett förspräng frainför 
arbetets fördelning. Sädant beror deraf, att olika alster, 
soin naturen danar och erbjuder pä skilda stallen, redan 
föranledt sädana vilda stainmar, hos hvilka nägot egent- 
ligt spär af arbetsfördelning äniiu icke kuiinat upptäckas, 
att idka haiidel med hvarandra. Sá har man nyss er- 
farit att Tschuckserna i nordöstra Sibirien, ehuru de 
annars säsom naturfolk intaga en stándpunkt af den 
mest primitiva beskaifenhet, för byteshandel plaga besoka 
aflägsna marknader och sälunda, utan att hafva gjort 
nägra egentliga framsteg uti fördelningen af arbetet, 
kommit att i kommersielt afseende öfverflygla svagheten 
i sina öfriga förhällanden. 
Man künde äberopa dylika fakta säsom bevis emot 
ätskilliga pâstâenden om konstgjord grund för den sociala 
byggnadsordningen, men emedan frágan derom ligger 
utom värt ämne, kommer här endast i betraktande den 
omständigheten, att handeln i mensklighetens historie 
haft tidigare skeden af utvcckling än man i allmänhet 
kan föreställa sig. Deraf följer äfven att krediten och 
isynnerhet myntväsendet, säsom nödiga vehikler för goda 
och beqväma handelsrelationer, kommit tili användning 
tidigare än nägra nämnvärda framsteg uti fördelningen 
af det produktiva arbetet tyckas häntyda. 
Man bytte först vara emot vara, och denna handel 
künde bedrifvas ganska beqvämt, sälänge bytesartiklarne 
voro fä och hvarochen, som hade nägot att föryttra, 
vanligen ur sin afnämares hand lätt künde direkte be- 
komma den vara, hvilken hau önskade fä i utbyte. En 
sädan omsättning künde i mänga fall tillochmed synas 
eller verkligen vara förmänligare, ty det definitiva ända- 
mälet att fä en konsumtionsartikel utbytt emot en annan, 
förvcrkligades dä genom ett enda aftal och behöfde icke