2

visst  afseende  haft  sâ  att  saga  ett  förspräng  frainför
arbetets  fördelning.  Sädant  beror  deraf,  att  olika  alster,
soin  naturen  danar  och  erbjuder  pä  skilda  stallen,  redan
föranledt  sädana  vilda  stainmar,  hos  hvilka  nägot  egentligt
  spär  af  arbetsfördelning  äniiu  icke  kuiinat  upptäckas,
att  idka  haiidel  med  hvarandra.  Sá  har  man  nyss  erfarit
  att  Tschuckserna  i  nordöstra  Sibirien,  ehuru  de
annars  säsom  naturfolk  intaga  en  stándpunkt  af  den
mest  primitiva  beskaifenhet,  för  byteshandel  plaga  besoka
aflägsna  marknader  och  sälunda,  utan  att  hafva  gjort
nägra  egentliga  framsteg  uti  fördelningen  af  arbetet,
kommit  att  i  kommersielt  afseende  öfverflygla  svagheten
i  sina  öfriga  förhällanden.
Man  künde  äberopa  dylika  fakta  säsom  bevis  emot
ätskilliga  pâstâenden  om  konstgjord  grund  för  den  sociala
byggnadsordningen,  men  emedan  frágan  derom  ligger
utom  värt  ämne,  kommer  här  endast  i  betraktande  den
omständigheten,  att  handeln  i  mensklighetens  historie
haft  tidigare  skeden  af  utvcckling  än  man  i  allmänhet
kan  föreställa  sig.  Deraf  följer  äfven  att  krediten  och
isynnerhet  myntväsendet,  säsom  nödiga  vehikler  för  goda
och  beqväma  handelsrelationer,  kommit  tili  användning
tidigare  än  nägra  nämnvärda  framsteg  uti  fördelningen
af  det  produktiva  arbetet  tyckas  häntyda.
Man  bytte  först  vara  emot  vara,  och  denna  handel
künde  bedrifvas  ganska  beqvämt,  sälänge  bytesartiklarne
voro  fä  och  hvarochen,  som  hade  nägot  att  föryttra,
vanligen  ur  sin  afnämares  hand  lätt  künde  direkte  bekomma
  den  vara,  hvilken  hau  önskade  fä  i  utbyte.  En
sädan  omsättning  künde  i  mänga  fall  tillochmed  synas
eller  verkligen  vara  förmänligare,  ty  det  definitiva  ändamälet
  att  fä  en  konsumtionsartikel  utbytt  emot  en  annan,
förvcrkligades  dä  genom  ett  enda  aftal  och  behöfde  icke