87

kerjia  som  joint-stock-bankerna  i  England,  emedan  den
tili  förmän  för  London-banken  är  1708  päbjudna  inskränkningen
  lika  litet  künde  hafva  gjorts  bindande  för
de  aflägsna  kolonierna  som  för  Skottland.
Under  frihetskriget  tillkom  ett  nytt  element,  hvars
inflytande  pä  kreditväsendet  icke  künde  vara  obetydligt.
Kongressen  bestred  en  betydlig  del  af  krigskostnaderna
nied  ett  slags  pappersmynt,  som  benämndes  ^.kontinentalbiljetter‘-‘
  och  hvilkas  totala  belopp  uppgick  tili  362
miljoner  dollars.  En  större  uppmärksamhet  pà  kreditväsendet ­
  mäste  deraf  blifva  en  följd.  Man  inrättade
först  är  1781  uti  Filadelphia  en  anstalt,  hvilken  ehuru
grundad  pä  aktier,  bade  karaktären  af  en  statsbank  och
borde  i  sädan  egenskap  utbyta  kontinentalbiljettema
emot  dess  egna  genom  en  viss  grundfond  garanterade
banksedlar  ;  men  statsbanksystemet  passade  icke  för  Amerika, ­
  och  denna  bank  upplöstes  är  1811,  dä  dess  oktroi
icke  förnyades.  Försöket  upprepades  är  1816  i  anledning
  deraf,  att  de  enskilda  bankerna  sades  hafva  missbrukat
  sin  ställning  genom  öfverdrifna  spekulationer  och
derföre  ensamma  för  sig  icke  künde  gifva  kreditväsendet ­
  tillbörlig  stadga,  men  den  sälunda  föranledda  nya
anstalten  i  Filadelphia  under  namn  af  Förenta  Staternas
  bank  hade  icke  länge  varaktighet,  ty  den  upphörde
är  1837.
Samtidigt  dermed  bildades  uti  de  särskilda  statema
en  stör  mängd  enskilda  banker,  hvilka  benämndes  statsbanker,
  icke  derföre  att  de  voro  statsinrättningar,  utan
för  den  skull  att  de  blifvit  legitimerade  af  de  särskilda
staternas  styrelser.  En  sädan  legitimation,  föga  öfverensstämmande
  med  amerikanarnes  äskädningssätt,  tycktes
hafva  fätt  sin  upprinnelse  deraf,  att  bankerna  sjelfva
varit  föranlätna  att  begära  en  sädan,  emedan  de  derige-