8 
denna regel i sâ mâtto en större och mera omfattande 
betydelse, att penningevaran hör icke allenast vara er- 
känd säsoin nyttig och användbar för omsättningen, utan 
den allmänna meningen bör derjernte tillerkänna den 
samma nägon nyttig användning för annat ändamäl. 
Det är icke nog att varan besitter de egenskaper, hvarom 
nu fräga är, och hvaraf dess tjenstbarhet säsom bytes- 
förmedlare är beroende. Hvarje innehafvare deraf vore 
annars mer eller inindre underkastad vexlingarne i den 
stora allmänhetens tycke och smak, och ifall bytesför- 
medlaren, hvilken säsom sädan pä intet vis förmär direkt 
tillfredsställa nägra hans lefnadsbehof, icke mera vore 
begärlig för omsättningens skull, künde dess bytesvärde 
lätt blifva öfverhöfvan nedtryckt, oin ocksä icke heit 
och hället förintadt. Men sä sker icke, om varan kan 
öfverföras frän nämnda användning tili annan förbruk- | 
ning, som innehafvaren sjelf värderar, eller för hvilken ' 
nägon annan vill tillerkänna varan gagn och betydelse. 
I sistnämnda afseende förtjenar ett förhällandc att 
särskildt framhällas. Om en artikel öfverflödar, förlorar 
den en del af sitt nórmala bytesvärde, och detta sker, 
hvad bytesförmedlaren vidkommer, om summan af den , 
cirkulerande penningevaran är större äii behofvet kräf- i 
ver för en beqväm omsättning af all förmögenhet, som 
öfverdyttas frän en hand till en annan. I)ä här är fräga 
endast om den verkliga penningevaran, icke om dess ' 
representante!* i form af kreditbiljetter eller annat sädant, 
sä behöfver man visserligen i närvarandc tid icke mycket 
befara att den föi*nänista bytesförmedlaren gnldet skall 
blifva utsatt för nägon stockning, emedan det innesinter 
ett högt värde nti en ringa volym och derföre lätt kan 
öfverdyttas frän en plats, der dess rätta värde under- 
kännes för inträffadt öfverHöd, tili en annan plats, der