100

men  dess  organisation  förändrades  icke  i  nâgot  anmärkningsvärdt
  afseende.
Sedan  Rysslands  finansminister  grefve  Cancrin  är
1839  derstädes  genomfört  en  myntrealisation,  som  hade
till  päföljd  indragning  af  banko  assignationerna,  hvaraf
31/2  rubel  bestämdes  motsvara  en  rubel  af  de  nya  inlösbara
  sedlarne,  kom  äfven  den  finska  banken  genoin
baron  v.  Hartmans  lofvärda  medverkan  att  underkastas
en  stör  förändring.  Den  finska  myntfoten  bade  redan
vid  Borgâ  Landtdag  blifvit  bestämd  att  vara  silfver  rubel ­
  pä  sädan  evalvationsgrund,  att  1  rubel  44  kopek
skulle  motsvara  en  specie  riksdaler  efter  16(14  ärs  myntfot.
  Medel  för  bildandet  af  en  fond  for  inlösen  af  bankens
  nya  sedlar,  stälda  pä  rubels  valor,  anskaflfades  derigenom
  att  banken  inlöste  och  sedermera  realiserade  det
stora  belopp  af  i  landet  cirkulerande  svenska  kreditbiljetter.
  Haukens'  nya  Instruktion  af  den  18  November
1840  har  i  alla  afseenden  en  mera  bankmilssig  karaktär
  men  einedan  detaljerna  deri  numera  i  bufvudsakligt
afseende  endast  bafva  en  bistorisk  betydelse  och  för  öfrigt
  icke  heller  utmärka  sig  genom  n;\gra  framstäende
egenheter,  sä  kan  en  omständligare  utläggning  af  ditbörande
  frägor  här  förbigäs.
Är  1859  bildades  en  särskild  bypoteksförening,  som
beredde  jordegarena  i  landet  tillfälle  att  eniot  vilkor  om
inteckning  och  under  gemensam  ansvarigbet  förmedelst
ouppsägbara  och  amortcring  underkastade  obligationer
förskafta  ät  sig  nödiga  kapitaler,  och  genom  K.  Kung.
den  21  Maj  1862  oktrojerades  landets  första  privat  bank,
som  under  namn  af  Föreningsbanken  i  Finland  blifvit
bildad  pä  aktier  och  ett  grundkapital  af  tre  miljoner
mark,  hvarefter  en  annan  dylik  bank  ytterligare  blifvit
under  benämning  af  Nordiska  aktiebanken  för  b  andel  och