den kr edit, hvaraf han framför allt har behof för att 
kunna med rimlig fraingäng upprätthälla sin rörelse. 
III. 
Vexelgäldenärernas ansvarighet. I detta afseende 
fürefinnes en hufvudsaklig skilnad emellan proprie och 
trasserade vexlar. De forra pâkalla i allmänhet inga 
särskilda ätgärder för vexeltalans bevarande. Fräga 
derom kan likväl uppstä, om nägon señare innehafvare 
af en proprie vexei, efter att förgäfves hafva kräft ut- 
ställaren, vänder sin talan i saken emot en tidigare 
innehafvare. Den tyska vexellagen innehäller nti en 
särskild afdelning mera omständliga stadganden om dessa 
vexlar, men vär vexelstadga har bortlemnat alla dit- 
hörande detaljer. Den lemnar icke fullständigt svar pä 
nämnda fräga (jfr 2 §), men man mäste förutsätta att 
författningen beträft'ande dem icke &syftat nägon af- 
vikelsc frän den allmänna regeln att, der samma rätts- 
griind Annes hör samma tillämpning ocksä iakttagas, 
hvilken uppfattning för öfrigt äfven finner ett hufvud- 
sakligt stöd uti vexelstadgans 90 §. Af allt detta kan 
anses följa att den, soni vill bcvaril sin vexeltalan emot 
eil föregäende innehafvare af en proprie voxel, icke fâr 
lâta nägon försummelse koninia sig tili last med hänsigt 
tili bevakningen af sin fordran lios ntställaren. Inne- 
hafvaren af en domicilierad proprio voxel torde för öfrigt 
icke heller kunna nndgä att i laga ordning protestera 
emot vägrad betalning, ifall han vill bibehälla sin rätt 
oförminskad att efter vexellagen utföra talan emot ut- 
ställaren i donnes hemort om kapital, ränta och kostnader. 
Beträffande trasserade vexlar innehäller författnin 
gen deremot fullgtändiga föreskrifter. För betalningen