87 
kerjia som joint-stock-bankerna i England, emedan den 
tili förmän för London-banken är 1708 päbjudna in- 
skränkningen lika litet künde hafva gjorts bindande för 
de aflägsna kolonierna som för Skottland. 
Under frihetskriget tillkom ett nytt element, hvars 
inflytande pä kreditväsendet icke künde vara obetydligt. 
Kongressen bestred en betydlig del af krigskostnaderna 
nied ett slags pappersmynt, som benämndes ^.kontinen- 
talbiljetter‘-‘ och hvilkas totala belopp uppgick tili 362 
miljoner dollars. En större uppmärksamhet pà kredit 
väsendet mäste deraf blifva en följd. Man inrättade 
först är 1781 uti Filadelphia en anstalt, hvilken ehuru 
grundad pä aktier, bade karaktären af en statsbank och 
borde i sädan egenskap utbyta kontinentalbiljettema 
emot dess egna genom en viss grundfond garanterade 
banksedlar ; men statsbanksystemet passade icke för Ame 
rika, och denna bank upplöstes är 1811, dä dess oktroi 
icke förnyades. Försöket upprepades är 1816 i anled- 
ning deraf, att de enskilda bankerna sades hafva miss- 
brukat sin ställning genom öfverdrifna spekulationer och 
derföre ensamma för sig icke künde gifva kreditväsen 
det tillbörlig stadga, men den sälunda föranledda nya 
anstalten i Filadelphia under namn af Förenta Stater- 
nas bank hade icke länge varaktighet, ty den upphörde 
är 1837. 
Samtidigt dermed bildades uti de särskilda statema 
en stör mängd enskilda banker, hvilka benämndes stats- 
banker, icke derföre att de voro statsinrättningar, utan 
för den skull att de blifvit legitimerade af de särskilda 
staternas styrelser. En sädan legitimation, föga öfver- 
ensstämmande med amerikanarnes äskädningssätt, tycktes 
hafva fätt sin upprinnelse deraf, att bankerna sjelfva 
varit föranlätna att begära en sädan, emedan de derige-