OM  JORDRÄXTA.

127

iördel  framfor  dem,  som  bearbeta  jord  af  det  sämre;
íK*h  en  nybyggare,  som  vill  börja  sitt  lif  därute,  kan
lika  gama  betala  egaren  af  den  battre  jorden  en  viss
arlig  siimma  som  uppodla  ny  jord,  ty  lian  erháller  i
bada  fallen  lika  stor  inkomst.  Lát  a  beteckna  afkastningen
  af  en  viss  ytenhet  af  det  sämre  slaget,  a  +  b
afkastningen  af  samma  ytenhet  af  det  battre!  b  blir  i
detta  fall  den  jordrfuita,  som  egaren  af  det  battre  slaget
atnjuter;  en  nybyggare  kan  af  sitt  arbete  aldrig  erhálla
mer  iin  a,  ty  arrenderar  han  battre  jord,  far  han  betala
b  i  jordranta;  iipparbetar  han  ny  jord  af  det  sämre
slaget,  erháller  han  i  afkastning  endast  a.
llar  se  vi  tvdligen  jordrüntans  natnr.  Denua  inkomst ­
  grundar  sig  icke  pá  nágot  arbete,  som  blifvit
nedlagdt,  icke  pá  nagon  natiirlig  fbreträdesrätt  hos  egaren, ­
  ej  häller  pâ  nágra  uppoífringar,  som  han  gjort  for
att  forbättra  marken,  utan  endast  och  allenast  därpä,  att
bans  jord  är  battre,  därpä  att  han  komm  it  torsi  och
därtbr  üigit  i  besittning  de  mer  gifvande  natnrkrafterna;
den,  som  kommer  efterät,  kan  icke,  hur  han  bär  sig  ät,
erhälla  sä  stor  inkomst,  som  den  forre,  ty  denne  vill
i(;ke  utan  afgifl  lämna  den  fõrmánliga  ställuing,  som
lian  intager,  och  den  señare  har  inga  andra  utvägar  än
utt  gä  in  pä  att  betala  jordränton  eher  att  uppodla  ny
jord  af  det  sämre  slaget.
Jordnintans  storlek  i  nyss  anforda  cxempel  framgär
uf  det  fiiregäende.  Den  kommer  att  utgöras  af  skihiaden
i  afkastning  mellan  den  bättre  och  sämre  jorden.  Om  tvä
lika  6tora  egendoniar  af  bägge  slagen  med  samma  omkostnader
  lämna  olika  stora  résultat,  kommer  jordräntaii,
  som  den  bättre  egendonien  lämnar,  att  utgöras  af
Jet  öfverskott  i  afkastning,  som  erhälles.  Den  sämre