Full text : Om kredit och vexlar

114

af  1858  ârs  vexelstadga,  men  nâgot  missförständ  derom
har  likväl  icke  egt  rum.  Uti  den  allmänna  Tyska  vexellagen
  är  det  ännii  de  enskilda  staterna  förbehället  att
inskränka  rättigheten  att  öfvertaga  vexelgäld,  sä  att
icke  alla,  ehuru  annars  myndiga,  kunna  underkasta  sig
en  sâdan.  Den  generela  regeln  är:  „Wechselfähig  ist
jeder  welcher  sich  durch  Verträge  verpflichten  kann."
Detaljerna  i  1858  ärs  stadga  skola  blifva  föremäl
für  vära  betraktelser  i  nästföljande  hufvudstycke,  men
dessförinnan  kan  det  vara  lämpligt  att  här  framhälla
nägra  med  ämiiet  sammanhängande  allmänna  synpunkter.
Säsom  redan  blifvit  antydt,  tilläter  nu  gällande  lag  att
säsom  vexlar  beliandla  tvä  hufvudslag  af  skuldförbindelser,
  nemligen:
l:o)  Proprie  eller  egna  vexlar,  uti  hvilka  utstallaren, ­
  j  ernte  det  han  underkastar  sig  vexellagens  föreskrifter,
  förbinder  sig  att  sjelf  infria  en  gäld,  utan  att
nägon  annan  säsom  betalande  indrages  i  affären,  och
2:0)  Trasserade  eller  dragna  vexlar,  uti  hvilka
nägon  annan  anraodas  att  fullgöra  betalningen,  hvarutom
  tili  denna  klass  fä  hänföras  sädana  proprio  vexlar,
hvari  utställarena  ätaga  sig  att  hälla  de  fürskrifna  summorne
  vexelinnebafvarena  tillhanda  pä  viss  annan  ort
genom  viss  angifven  person  eller  firma.  Kn  förskrifning
  af  sistnämnda  art  benämnes  domicilierad  vexel,
emedan  utställaren  tillätit  att  för  ]i(%viden  betrakta
den  andra  orten  säsom  vore  den  bans  hemvist  (domicilium).

Namnet  trasserad  eller  dragen  vexel  häntyder  derpä,
att  aftalet  innehär  nägon  dragning  eller  öfverföring.
En  sädaii  kan  ega  rum  med  hänsigt  tili  tid,  rum  och
person,  llvarje  kreditfürbindelse  äsyftar  nägon  slags
öfverföring  i  afseende  ä  tid,  sävida  gäldenärens  skyldig-
            
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.